don't you forget about me

efter att vi tittat på dirty dancing igår, fortsatte vi med 80-talstemat och tittade på the breakfast club. jag har tjatat lite på filippa ett tag nu om att vi ska se den. för jag tycker om den, har jag alltid tänkt. sen när filmen hade rullat ett tag, kände jag att jag skämdes lite att jag tjatat så, för jag tyckte att jag kanske förskönat bilden av den i huvudet lite. ja, filippa somnade i alla fall, jag tittade vidare tills även mina ögonlock fick nog.
men så vaknade jag vid fem (egentligen var ju klockan sex) och kunde inte sova. jag bestämde mig därför för att titta klart på filmen. och det gjorde jag. och nu förstår jag mig själv igen. det är verkligen sista biten i filmen som gör helheten. den är bra mysig. och fin. och jag gillar den väldigt mycket. därefter somnade jag om fridfullt. när jag vaknade senare på morgonen, visade det sig att filippa hade tittat klart på filmen i natt, när hon vaknat och inte kunnat somna om. och hon tyckte också om den. ja, men vad bra. nu har vi avklarat det. the breakfast club är fin. och jag gillar att don't you forget about me med simple minds spelas under hela filmens gång, titt som tätt.

idag har vi myst, tittat på coraline (skräckblandad förtjusning var mitt intryck. gullig film), lagat pasta carbonara, kollat på vem vet mest på svt, ätit upp innehållet i nutellaburken som inhandlades igår (vi doppade faktiskt ananas i det), tittat på ännu mer film; the cider house rules (som jag också tjatat på filippa om att vi ska se), spelat onlinefrågesport mot varandra och nu i denna sekund ringer oscar på porttelefonen, han har precis kommit hem från sverige. (för när man kommer till oslo från sverige heter det hem, och när man kommer till sverige från oslo, heter det också hem. det är tryggt).
god natt. imorgon jobbar jag. hoppas det är fullt fart.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0